Måndag 8 februari:
Huvudläraren är ledig, eller i alla fall dök hon inte upp utan att vi fick veta varför. Den andra svenska volontären och förskolans barnskötare besökte en Montissoriförskola för att se och lära sig av hur de jobbade. Det blev därför bara en ordinarie lärare, volontären Denise och jag som arbetade på förskolan hela dagen. Sammantaget tycker jag att det gick bra under dessa förutsättningar.
Lektionen på temat kroppsdelar var återigen alldeles för komplicerad för dem. Det var planerat så att barnen skulle klippa ut bilder på kroppsdelar ur tidskrifter. Uppgiften var att hitta, klippa ut och klistra på blankt papper ögon, mun och näsa. Men eftersom barnen har stora svårigheter att hantera en sax, ovana att titta i och bläddra i tidningar samt dåliga på att använda lim, så ändrade vi övningen till att istället omfatta huvud och kropp. Det gick lite bättre, och barnen tyckte det var roligt att bläddra, klippa och klistra, så helt bortkastad var inte övningen.
Toalettbesök går annorlunda till mot vad vi är vana vid. Barnen ska bara få en snutt toalettpapper utav oss lärare när de ska bajsa. Idag hann en flicka in och göra det då vi upptäckte att toapappret var helt slut och att vi inte hade nyckel till förrådet inne på huvudlärarens kontor. Alltså försvann den ordinarie läraren iväg för att köpa en rulle, och hon valde att göra det mitt under lektionen då hon behövdes som mest.
Även bandspelaren var inlåst på huvudlärarens kontor så på vilan kunde barnen inte få somna till musik. Jag sjöng då istället svenska godnattsånger för dem. Det blev ’Sov du lilla videung’, ’Tula vall’ och ’Bä bä vita lamm’ i ett dussintal omgångar. De tycktes gilla det, men det tog ändå minst en timme innan alla somnat.
Generellt sett är alla barnen på förskolan jätterara och söker mycket kontakt med oss volontärer. En flicka på förskolan har enorma koncentrationssvårigheter och kommer helt klart ha det tufft den dagen hon börjar skolan. Hon vägrar sitta med de övriga på sin stol runt bordet, hanterar inte att köa, vill inte stå i ringen när det är sångsamling, vill inte äta vid bordet, kan inte somna på vilan, etc etc. Tyvärr har lärarna mer eller mindre gett upp och låter henne balla ur gång på gång. Och tyvärr kan jag förstå, men inte acceptera, detta eftersom de totalt sett har 36 barn på tre personal (förutom oss volontärer). I Sverige hade denna flicka helt klart fått en hjälplärare som hade punktmarkerat henne, men nu bor hon här i kåkstaden och får åtminstone dagtillsyn, mat och vila på vardagarna.
Huvudläraren är ledig, eller i alla fall dök hon inte upp utan att vi fick veta varför. Den andra svenska volontären och förskolans barnskötare besökte en Montissoriförskola för att se och lära sig av hur de jobbade. Det blev därför bara en ordinarie lärare, volontären Denise och jag som arbetade på förskolan hela dagen. Sammantaget tycker jag att det gick bra under dessa förutsättningar.
Lektionen på temat kroppsdelar var återigen alldeles för komplicerad för dem. Det var planerat så att barnen skulle klippa ut bilder på kroppsdelar ur tidskrifter. Uppgiften var att hitta, klippa ut och klistra på blankt papper ögon, mun och näsa. Men eftersom barnen har stora svårigheter att hantera en sax, ovana att titta i och bläddra i tidningar samt dåliga på att använda lim, så ändrade vi övningen till att istället omfatta huvud och kropp. Det gick lite bättre, och barnen tyckte det var roligt att bläddra, klippa och klistra, så helt bortkastad var inte övningen.
Toalettbesök går annorlunda till mot vad vi är vana vid. Barnen ska bara få en snutt toalettpapper utav oss lärare när de ska bajsa. Idag hann en flicka in och göra det då vi upptäckte att toapappret var helt slut och att vi inte hade nyckel till förrådet inne på huvudlärarens kontor. Alltså försvann den ordinarie läraren iväg för att köpa en rulle, och hon valde att göra det mitt under lektionen då hon behövdes som mest.
Även bandspelaren var inlåst på huvudlärarens kontor så på vilan kunde barnen inte få somna till musik. Jag sjöng då istället svenska godnattsånger för dem. Det blev ’Sov du lilla videung’, ’Tula vall’ och ’Bä bä vita lamm’ i ett dussintal omgångar. De tycktes gilla det, men det tog ändå minst en timme innan alla somnat.
Generellt sett är alla barnen på förskolan jätterara och söker mycket kontakt med oss volontärer. En flicka på förskolan har enorma koncentrationssvårigheter och kommer helt klart ha det tufft den dagen hon börjar skolan. Hon vägrar sitta med de övriga på sin stol runt bordet, hanterar inte att köa, vill inte stå i ringen när det är sångsamling, vill inte äta vid bordet, kan inte somna på vilan, etc etc. Tyvärr har lärarna mer eller mindre gett upp och låter henne balla ur gång på gång. Och tyvärr kan jag förstå, men inte acceptera, detta eftersom de totalt sett har 36 barn på tre personal (förutom oss volontärer). I Sverige hade denna flicka helt klart fått en hjälplärare som hade punktmarkerat henne, men nu bor hon här i kåkstaden och får åtminstone dagtillsyn, mat och vila på vardagarna.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar