måndag 22 februari 2010

Klasslistan stämmer inte med verkligheten!

Torsdag 11 februari:
Läraren som jag jobbar med i 6-årsklassen på skolan är något av följande: disträ, mycket öppensinnad, oorganiserad, impulsiv eller oförberedd. Jag vet inte vilket som passar bäst. Tur att hon och jag ändå kommer så oerhört bra överens. Vi förstår varandra och har fått ett fint, om än något improviserat, samspel. Idag skulle barnen få måla med färgerna gult och rött vid ett bord ute på gården. Jag hjälpte till med lärarens förberedelser mitt under lektionen. Som vanligt går mycket av lektionstiden till att förbereda, plocka undan eller sortera material som antingen ska användas eller har använts. Barnen sitter hela tiden snällt och otroligt tålmodigt på mattan i sina rader. Roligt nog hade hon bytt ordning på pojkarna och flickorna idag så att pojkraden var längst fram. Jag hinner dock inte fråga varför hon gjorde det utan nämner bara att jag tycker det var roligt att se. Jag förbereder målaövningen och skriver med hjälp av klasslistan ned namnen på barnens papper. Utan klasslistan är det stört omöjligt för mig att få ned namnen rättstavade. Dessutom hjälper namnskrivningen att det senare ska bli lättare att sortera in respektive barns alster i deras portfolios. Då upptäcker jag att klasslistan (en handskriven som sitter på väggen bakom katedern) bara har 26 namn, men att det är 29 barn i klassrummet. Igår ”hittade” jag inte tre barn som var med på klasslistan och då uppdaterade läraren listan genom att stryka tre namn från listan. De hade visst antingen slutat i klassen eller sluta komma till skolan. Idag upptäcker jag att det finns tre andra barn ”för mycket” i klassrummet, dvs tre som inte står med på klasslistan. Dessa tre barn är exklusive den flicka som alltid hänger i detta klassrum. (Hon gillar tydligen inte att gå i klassen bredvid och eftersom det bara är en öppning till klassrummet bredvid så smiter hon hela tiden in och deltar i vår klass undervisning). Fröken inser i alla fall att något inte stämmer så vi ordnar ett klassupprop (det första under mina tre veckor här) och identifierar vilka tre barn som är för många mot klasslistan. Jag lägger till dessa barn så nu finns de åtminstone med på förnamnsnivå, med min stavning av deras namn... Jag tror inte att jag skulle få vara med om något liknande vid en svensk skola!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar